Jakt i hägn - med rätt förutsättningar ett lönsamt alternativ

Skogsägare med en helhetssyn på hägnjakt kan räkna med klirr i kassan om förutsättningarna är de rätta. EU-bidrag och olika kringaktiviteter, som middagsarrangemang, är tänkbara inkomstkällor utöver jakt- och köttintäkterna.

Att stängsla in klövvilt i hägn innebär ofta en betydande investering och det kan vara svårt att få ekonomi i detta, åtminstone på kort sikt. Genom en planerad avskjutning i hägnet kan man sköta stammen och hålla en högre vilttäthet än normalt för frilevande djur.

Det finns en del att tänka på för den markägare som överväger att använda delar av sin fastighet till hägnjakt. För dem som planerar noggrant och undersöker läget i förväg kan detta dock bli en relativt bra affär.

– Visst, om förutsättningarna är de rätta kan det löna sig. För god tillväxt på djuren krävs bra produktion på markerna. Då talar vi inte om renodlade skogsmarker, utan om åker- och betesmarker som producerar högvärdigt foder åt djuren, säger Skogssällskapets viltförvaltare Carl Pfeiff.

Inhägnad skogsmark ger dåligt med foder, därför är en lämplig balans mellan åker och skog viktig, menar Carl Pfeiff. Han förordar att man börjar med att se till markens möjligheter, arrondering och topografi.

– Ett välarronderat inhägnat markområde på en kombinerad skogs- och åkermark är att föredra. Ett stort hägn på Skåne- eller Östgötaslätten är ingen bra idé, utan man vill ha en mosaikartad naturtyp.

Många gör misstaget att hålla så många djur att fodret inte räcker. Det försämrar tillväxten. Räkna på födoresurserna och bestäm hur många djur som ska hållas och hur fördelningen ska se ut. Kalkylera sedan utifrån detta hur många som kan skjutas och säljas, och vrid och vänd alltid rejält på kalkylerna, rekommenderar Carl Pfeiff. Om inte hägnet är mycket stort, är det mer som ett komplement till den övriga klövviltsjakten på frilevande klövvilt under de försålda jaktdagarna.

Långsiktighet

Carl Pfeiff betonar vikten av en långsiktig, detaljerad plan för driften av åker- och betesmarken. En växtodlingsplan, en växtföljd, måste in i kalkylen som bör utformas på samma sätt som andra planer för professionell jordbruksdrift. Se alltid till helheten i projektet och vilka olika inkom- ster som är möjliga. EU-stöd och olika kringarrangemang, som exempelvis att sälja middagar, kan bli aktuella.

Det finns många större naturbetesmarker och små tegar runt om i landet som det är svårt att få lönsamhet på. Normalt måste man under sex-sju månader per år stalla in och utfodra tamboskapen under vintern. Om de här anläggningarna ersätts av klövvilt för att upprätthålla betet kan ekvationen se betydligt bättre ut.

– Vi kan då förutom köttvärdet ta ut ett jaktvärde på djuren. Väger vi in detta har vi kanske ett intressant alternativ till konventionellt jordbruk, en nischverksamhet som Jordbruksverket och EU uppmuntrar och ger bidrag till. Det borde vara intressant för många skogsägare eftersom de flesta även har lite jordbruksmark.

Bättre än sitt rykte

Dov- och kronhjort är de klövvilt som vanligtvis stängslas in. Mufflonfår är senaste tillskottet, medan vildsvin blivit mindre vanliga än förr. Carl Pfeiff ser inga nya arter vid horisonten, utan bedömer att det blir jakt på de ovan nämnda även fortsättningsvis, ofta i form av kombinationsjakter på dovvilt, kronvilt och vildsvin.

Skogssällskapets viltförvaltare tycker att jaktformen, att jaga i hägn, är bättre än sitt rykte som ”direktörsjakt” och poängterar att det ofta är svårare att jaga i än utanför hägn eftersom djuren snabbt lär sig var passen är. Jakt i hägn om 150 hektar eller större och där topografin är god, sker under verkligt jaktmässiga förhållanden. Etiken är för övrigt väl så hög för den här typen av jakt som ofta ställer större krav på eftersöket som är svårare att genomföra i hägn, på grund av täta spår.