Urban Nilsson, professor, SLU: Dags för en förändrad föryngring?

En mer varierad skog skapar beredskap för en framtida marknad. Foto: Annie Spratt

Samhället vill ha mer variation i skogsbruket. Frågan drivs idag både från myndighetshåll och intresseorganisationer, och inom svenskt skogsbruk lyfts biologisk mångfald och rekreationsvärden som något efter­strävansvärt. Forskningen visar att blandskog bidrar till detta mål. Dags för en förändring?

– Ja, annars är risken att vi om 40 år står med en skog som vi kanske inte vill ha och som kanske inte är eftertraktad när den ska avverkas. Om vi siktar mot en mer diversifierad skog kan vi skapa beredskap för en framtida marknad – som vi inte vet hur den ser ut – samtidigt som vi får en skog som folk vill vistas i, menar Urban Nilsson, professor i skogsproduktion vid Sveriges lantbruks­universitet, SLU.

Urban Nilsson är övertygad om att det går att kombinera ett kostnadseffektivt skogsbruk med en trivsam skog, som allmänheten vill använda, och som dessutom främjar den biologiska mångfalden. Han tror inte att det är stereotyper som gör att dagens skogsägare väljer att föryngra med gran, utan att det handlar om brist på kunskap och dialog mellan olika grupper.

Vad man kan göra är att man planerar för små öar av lövträd i granskogarna.

– Som exempel på ett lyckat dialogprojekt skulle jag vilja lyfta projektet Mera tall, som verkar för att inspirera jägare och markägare att samarbeta för en bättre balans mellan skog och vilt i Sverige. Att det på grund av viltstammarna i södra Sverige skulle vara omöjligt att sätta annat än gran är inte helt sant. Det stämmer att de stora viltstammarna försvårar föryngringen av löv och tall, men detta har överdrivits. För det första är trycket från viltstammarna inte lika stort överallt och för det andra finns det flera framgångsrika exempel där man behandlat de unga träden med viltskyddsmedel. Visst, det kräver mera arbete, mycket mera arbete, men det går.

Öar av lövträd i granskogen

Urban Nilsson. Foto: Lars Klingström

Urban Nilsson, professor i skogsproduktionvid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Foto: Lars Klingström

Och det finns flera förhållandevis kostnads­effektiva metoder som kan ge ökad biodiversitet och som bara väntar på att prövas i större utsträckning. Förutom det viktiga arbetet med RASE (att spara träd­slagen rönn, asp, sälg och ek i röjningen) vill Urban lyfta fram två metoder där man använder sig av naturlig föryngring av lövträd.

– Vad man kan göra är att man planerar för små öar av lövträd i granskogarna. Det finns ofta fuktiga områden på hyggen som möjliggör naturlig föryngring, ofta i tillräckligt stor skala för att man kan skapa lövgrupper eller till och med små lövbestånd. En annan metod är att sätta granarna glesare och fylla ut med naturligt föryngrad björk. Så länge man har goda kunskaper om det specifika hygget, så att man kan avgöra ifall den naturliga föryngringen av björk är tillräcklig, kan detta vara ett billigt och effektivt sätt att föryngra. Samtidigt som man får en skog som allmänheten kan ha glädje av under tiden som skogen växer upp.

Målbild viktig för att skapa mer variationsrika skogar

Urban Nilsson menar att det idag finns en stereotyp bild i samhället av att alla markägare vill samma sak med sitt skogsägande – avverka och tjäna pengar. Men Urban tror inte att stereotypen stämmer. Att Sveriges över 300 000 skogsägare, med olika storlekar på sina innehav, olika förutsättningar och olika intressen, skulle ge uttryck för en samlad önskan om hur deras skogar ska se ut är otänkbart, säger Urban.

– Många markägare vill säkert mer med sin skog än att avverka och sälja den till  högstbjudande. De kanske har skogen runt husknuten eller har ett fritidshus, och har därför ett intresse av att skapa en mer variationsrik skog. Sätter man sig ned med dem och frågar vad de vill med sin skog och sedan förklarar hur det är möjligt att nå dessa mål, är jag övertygad om att det ofta skulle vara möjligt att realisera detta.

Urban betoner att han faktiskt är optimistisk inför framtiden. Sedan nya skogsvårdslagen 1993 finns inte längre några avgörande formella hinder för att etablera variationsrika skogar och vid avverkningar är det idag praxis med avsättningar, skyddszoner kring vattendrag och att visa hänsyn till stigar och vandringsleder. Detta är i allra högsta grad ett fungerande system som visar att förändring är möjlig, menar Urban Nilsson.

TEXT: Emil Eriksson

Hallå där Niklas Laninge – legitimerad psykolog som föreläser om kreativitet och beteendeekonomi

Niklas Laninge. Foto: Martin Kjellberg

Foto: Martin Kjellberg

Hur benägen är människan att förändra invanda beteenden?

– Förändring är en funktion av förmåga och motivation. Det vill säga – man måste vara motiverad att förändra sig, och man måste ha möjligheten att genomföra förändringen. Förändring kan ibland medföra ett motstånd, ibland i form av högre kostnader eller en större ansträngning. I de fallen krävs större motivation – hemligheten är därför att göra förändringen så enkel som möjligt.

Hur kan det här appliceras på det svenska skogsbruket?

– Ett bra sätt för att få till stånd förändringar över hela linjen, vilket ju är fallet med det svenska skogsbruket, är att göra det önskade beteendet till standard. Det betyder att man gör det svårare att göra det oönskvärda, och enklare att göra det önskvärda. Ett lyckat exempel på det här kan vi ju faktiskt se i form av den nya skogsvårdslagen, som enligt Urban standardiserade en miljövänlig praxis vid avverkning och fick önskat resultat.

Har du några fler tips?

– Man får inte bli hemmablind, vilket betyder att man inte får utgå från att alla känner samma motivation som man själv gör. Man måste istället försöka se situationen utifrån användarens perspektiv, i det här fallet skogsägarens. Som sagt: man måste se till att det finns incitament och motivation till förändring, och att det finns en möjlighet att genomföra förändringen. Vad beträffar det svenska skogsbruket skulle kanske ökad kunskap och dialog kunna visa att det inte måste vara så kostsamt att plantera blandskog, och att det faktiskt är möjligt i skogar med viltstammar, vilket också Urban är inne på.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.