Skogsmedicin vinner mark i Japan

Skogsbad, shinrin-yoku, är en etablerad metod i Japan för att minska stress och öka välbefinnandet. Metoden går ut på att ”bara vara” i skogen, exempelvis genom att promenera långsamt, andas, stanna upp och ta in naturen i lugn och ro. Ordet skogsbad är med på Språkrådets nyordslista för 2017. Bild från bambuskogen Arashiyama i Kyoto, Japan. Foto: Shutterstock

I Japan är skogen ett viktigt element i arbetet för folkhälsan och begreppen skogsbad och skogsmedicin är etablerade inom såväl forskningen som hos allmänheten. Åsa Ottoson, skribent specialiserad på natur och hälsa, berättar om ett växande intresse för skogen som arena för friskvård.

Åsa Ottosson. Foto: Roine Magnusson

Åsa Ottosson är en erfaren naturjournalist och har skrivit flera böcker om naturens läkande kraft. Det var när hon gjorde research till boken Lugn av naturen (Votum & Gullers Förlag 2013) som hon kom i kontakt med det japanska begreppet shinrin- yoku, på svenska översatt till ”skogsbad”.

Efter mycket research kring ämnet fick hon och hennes man, tillika kollega, Mats Ottosson ett stipendium för åka till Japan på en studieresa och nu skriver hon en bok om skogsbaden.

– Vi intervjuade tongivande forskare, läkare, stressterapeuter och andra personer som på olika sätt har varit involverade i att driva utvecklingen av skogsbaden framåt.

Åsa Ottosson berätter att det var en japansk statlig myndighet, Forest Agency of Japan, som kom på idén att använda skogen i hälsosyften. Begreppet shinrin-yoku, ”skogsbad”, etablerades under tidigt 80-tal och syftet med skogsbaden är framför allt att fungera läkande och lugnande för stressade stadsbor och människor med livsstilssjukdomar.

– Forskarna berättade att idén kom från skogsbrukshåll då konkurrens från importtimmer gjorde att det inte längre var så lönsamt att avverka skogen i det bergiga Japan.

I dag finns det över sextio så kallade ”skogsbadsskogar”, som forskarna har certifierat som terapeutiska skogsområden runt om i Japan, och varje år besöks dessa områden av mängder av japaner. Upplägget vid besöken kan se lite olika ut, man kan välja att delta i ett terapeutiskt program eller vara ute på egen hand.

– Vissa företag erbjuder program till sina anställda, och uppläggen varierar. Men utgångspunkten är densamma för alla skogsbadare: att använda alla sina sinnen och att ta in atmosfären i skogen.

Åsa berätter att en viktig del i myndigheternas satsning är att investera i forskning kring skogens inverkan på hälsan. Bland annat görs studier kring hur skogsbaden påverkar människors stressnivå, blodtryck, hjärtfrekvens, puls och immunsystem. Forskningsområdet kallas för skogsmedicin och praktiserande läkare vid ett av Tokyos främsta universitet har möjlighet att ta kurser i detta.

– Jag blev oerhört imponerad av hur välorganiserat allting är kring skogsbaden och hur accepterad denna alternativa friskvårds- och behandlingsmetod verkar vara. Åsa Ottosson hoppas och tror att vi i Sverige går åt rätt håll och att vi kan inspirerasoch hämta kunskap från Japan.

– Det finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att förespråka naturvistelser som friskvård. I vår tid, då så många lider och blir sjuka av stress, behöver vi påminna oss om att naturen finns där som en möjlighet. Kalla det skogsbad eller vad du vill, naturen är vårt kollektiva immunförsvar, som jag ser det. Vi kommer alla från naturen från början och kan hitta lugnet i den.

TEXT: Malin Letser

  • Namn: Åsa Ottosson
  • Gör: Journalist, författare och kursledare. Har gett ut ett tjugotal böcker, flera om natur och hälsa.
  • Aktuell: Augustnominerad med boken ”Nära fåglar”.
  • På gång: Skriver bok om skogsbad i Japan. Leder under 2018 skogsbad på Urnatur i Östergötland, hemma i Sörmland med mera.

Läs mer: www.ottossonochottosson.se

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.