Naturhänsyn gör skillnad: ”Privata skogsägare har stor makt att påverka”

Många olika expertiser deltar vid inventeringen av naturvårdsnyttans långsiktiga effekter. Här är Ulrika Nordin, lavinventerare. Foto: Lena Gustafsson

Många olika expertiser deltar vid inventeringen av naturvårdsnyttans långsiktiga effekter. Här är Ulrika Nordin, lavinventerare. Foto: Lena Gustafsson

Som skogsägare har du stor makt att bestämma över den framtida skogens utformning. Det förklarar Lena Gustafsson, professor vid SLU. Här ger hon tips som gör det lustfyllt att gå ut i sin skog och göra skillnad, på kort och lång sikt.

Lena Gustafsson, professor emerita vid SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner

”Även om man bara äger lite skog, säg 10–15 hektar, kan man göra storskillnad”, säger Lena Gustafsson. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Som professor emerita i naturvårdsbiologi forskar Lena Gustafsson kring frågor som rör biologisk mångfald och naturvård. Just nu jobbar hon i ett projekt som ska ta reda på den långsiktiga naturvårdsnyttan med att lämna hänsynsytor vid avverkning.

– Naturhänsyn har varit en utbredd naturvårdsåtgärd ända sedan 1990-talet, men hittills har forskningen främst fokuserat på kortsiktiga effekter, säger hon.

Den pågående forskningen sträcker sig ända tillbaka till år 2000 då ett 80- tal hänsynsytor undersöktes i Hälsingland och Medelpad. Därefter genomfördes en uppföljning 2006 och i år har ytterligare en undersökning gjorts för att se vilken påverkan hänsynsytorna har haft. Det man främst har tittat på är rödlistade arter och signalarter av mossor och lavar.

– Det här är den längsta undersökningsserien av hänsynsytor som någonsin har gjorts i norra Europa, säger Lena Gustafsson.

Det som är speciellt med studien är också att den sker på privat skogsmark, berättar hon.

– Normalt sett tenderar vi forskare att göra den här typen av studier via skogsbolag, främst för att det kan vara enklare att arbeta med deras stora register över sina skogar. Men det här är alltså hänsynsytor som små skogsägare har lämnat, säger hon.

Även små skogsägare kan göra stor skillnad

Analysen av den senaste undersökningen kommer att dröja fram till våren. Vad Lena Gustafsson kan säga redan nu är att man som privat skogsägare har en väldigt stor makt att påverka skogens utformning och biologiska mångfald, både på kort och lång sikt.

– Forskning hittills har visat att naturhänsyn ofta gör stor nytta och har bra effekt. Även om man bara äger lite skog, säg 10–15 hektar, kan man göra stor skillnad. Det tycker jag att man ska ha med sig när man går ut i skogen, säger hon.

Vad som har bäst effekt beror givetvis på vad man har för mål med sin skog. Men en grundregel som Lena Gustafsson tycker att man ska utgå från är att titta på vad tidigare generationer har gjort för prioriteringar.

– Som privat skogsägare har man i många fall ärvt sin skog. Då kan det vara bra att se tillbaka på vad som är sparat sedan tidigare och fortsätta göra det, det kan exempelvis vara vårdträd, lövskogslundar eller sumpskogar. Tidigare generationer har överlag haft en väldigt fin blick för sådant.

En annan bra utgångspunkt är att fundera på vad för typ av skog man vill lämna efter sig till barn och barnbarn, exempelvis rekreationsrika miljöer.

– Jag tycker ofta att estetiska värden sammanfaller med värden för biologisk mångfald, till exempel att man lämnar gamla träd och lövträd, eller en våtmark som tidigare generationer har sparat. Då skapar du en fin miljö för arter och samtidigt en vacker miljö att vistas i, säger hon.

Bohål i träd. Foto: Lena Gustafsson

Låt träd med bohål stå kvar för att gynna fåglar. Foto: Lena Gustafsson

En av se slutsatser som har kommit fram i den kunskaps-sammanställning som hittills har gjorts gällande naturhänsyn är att det är bra att koncentrera sin hänsyn så mycket som möjligt. Anledningen är att en del arter har svårt att sprida sig, därför är det bättre att ha många liknande miljöer nära varandra, förklarar Lena Gustafsson.

– Vissa arter behöver mycket av en viss miljö för att ha livskraftiga populationer. Låt säga att en viss art lever på en mosskudde på en asp, och så faller den aspen. Då är det viktigt att det finns flera aspar i närheten. Har man mycket av ett visst trädslag är det alltså bättre att spara flera träd i närheten av varandra än att sprida ut dem.

En annan viktig aspekt är att fundera över vilken effekt man vill uppnå både på kort och lång sikt.

– På kort sikt kan man tänka på vad som kan ha effekt redan nästa år. Om man till exempel är intresserad av fåglar kan det vara bra att spara några träd med bohål. Det ger en omedelbar nytta för vissa fåglar, till exempel hackspettar.

Långsiktig hänsyn återkopplar till tanken om att värna framtida generationer, så där måste man helt enkelt fundera på vad man vill lämna efter sig. Vill man till exempel skapa en lövskog måste det börja med någon slags slyfas.

– När det gäller produktion tänker man hela tiden i en omloppstid på 80 år. Det är ju därför man röjer och gallrar, för att få ett fint slutavverkningsbestånd. Samma tänk bör man ha med naturvård också.

Text: Malin Letser

5 tips för att maximera nyttan vid naturhänsyn

  1. Titta bakåt. Titta på vad som har sparats sedan tidigare, det kan vara lövskogslundar eller våtmarker. Tidigare generationer hade överlag en väldigt fin blick för sådant.
  2. Tänk framåt. Fundera på vad vill du lämna efter dig till barn och barnbarn när det gäller naturvärden i din skog.
  3. Tänk både kort- och långsiktigt. Att spara träd med bohål ger omedelbar nytta för fåglar. Vill du ha lövskog på sikt kan det vara bra att spara sly.
  4. Koncentrera insatsen. Koncentrera naturhänsynen så mycket det är möjligt, istället för att sprida ut den. Det har visat sig ge bäst effekt.
  5. Glöm inte det estetiska. Vilken skog vill du vistas i? Tänk på att estetiska värden som lövträd och många olika arter av träd och buskar ofta sammanfaller med värden för biologisk mångfald.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.