Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny
Meny

Avverkning

#Avverkning

Här finns artiklar som handlar om gallring och föryngringsavverkning samlade. Artiklarna tar både upp hyggesfria metoder och slutavverkning enligt trakthyggesbruk, som är den vanligaste formen av avverkning i Sverige i dag.

Flera av artiklarna handlar om hänsyn på hygget och avvägningen mellan ekonomi och biologisk mångfald.

Artiklar & reportage

  1. Hyggesbruk mest lönsamt

    Trakthyggesbruk är mer ekonomiskt lönsamt än hyggesfritt skogsbruk. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.

  2. Hur hittar vi balanspunkten mellan ekonomi och biologisk mångfald?

    På hygget plockas nästan allt virke ut. I naturskogen ligger den döda veden kvar. Det är en förklaring till att de svenska produktionsskogarna ligger i topp när det gäller ekonomiskt värde, men i botten ifråga om livsrum för bl.a. tjäder och vitryggig

  3. Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda

    Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."

  4. Skogsstyrelsens Claes Fries efterlyser snyggare hyggen

    "Om jag var ansvarig för ett större skogsinnehav skulle jag göra lite snyggare avverkningar." Det säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, som tycker att skogsbruket behöver ta större hänsyn till estetiken vid slutavverkning.

  5. Skonsam avverkning med hästar i Katrineholm

    När Katrineholms kommun, med Skogssällskapets hjälp, skulle avverka i en av sina tätortsnära skogar föll valet på den minsta och mest skonsamma virkestransporten som finns på marknaden: hästen.

  6. Så sköter du kantzonerna för bättre ekonomi och naturvård

    Att spara trädbevuxna kantzoner nära vattendrag skapar stor nytta för ekosystemet – både på land och i vattnet. Nya forskningsresultat visar nu att sättet att sköta kantzonerna har stor betydelse både för den biologiska funktionen och markägarens ekonomi.

  7. Mer fakta behövs i blädningsskogen

    Markägare som vill sköta flerskiktade granbestånd med hjälp av blädning behöver få bättre förutsättningar. Det saknas vetenskaplig grund för dagens rådgivning om vilka träd som bör stå kvar och bilda bestånd efter avverkning.

  8. Tänk efter och våga fråga när tunga maskiner ska in i din skog

    Kräv att få ta del av planeringen när tunga maskiner ska in i din skog. Fråga vilka maskiner som ska användas och om entreprenören och dennes maskinförare fått utbildning om markskador.

  9. Kortare eller längre omloppstid: Liten betydelse för skogsekonomin

    I en studie ska Future Forests visa hur skogens olika värden utvecklas vid olika omloppstider. Resultaten kommer att visa hur skogen kan skötas mot flera mål, till exempel produktion av virke och energiråvara, främjande av biologisk mångfald, rekreation

  10. Tvära kast i skogspressen

    Hormoslyrbesprutningarna på 1970-talet är den mest omskrivna händelsen i skogspressen åren 1968–2003. Ingen annan fråga har väckt större känslor hos allmänheten och vänt opinionen mer mot det moderna skogsbruket.

Våra tjänster inom Avverkning

Aktuella projekt inom Avverkning