Markberedning ökar skogens klimatnytta

Det har länge funnits en oro för att markberedning ökar utsläppen av växthusgaser. Men nya forskningsresultat visar att markberedning inte minskar markens kolförråd – och att den ökade trädtillväxten i stället ökar skogens klimatnytta över tid.

Mer än hälften av skogens kol finns i marken. Markens kolförråd spelar därför
stor roll för att begränsa mängden växt­husgaser i atmosfären. Tidigare har det funnits en oro för att den omrörning som sker vid mark­beredning skulle kunna minska mängden kol i marken och bidra till ökade utsläpp av koldioxid. Men nya forskningsresultat sjutton år efter markberedning kan inte påvisa några kolförluster i marken jämfört med ytor som inte markberetts. Studien, som finansierats av Skogs­sällskapet, visar samtidigt att mark­beredningen ger plantorna bättre förutsättningar att etablera sig och växa, vilket gör att de lagrar mer koldioxid än de skulle ha gjort utan markberedning. Monika Strömgren, forskare på Skog­forsk och ansvarig för studien, menar att föreställningen om
att markberedning minskar markens kolförråd är seglivad.

– Jag har tittat på kol­förluster i tidigare studier och kommit till samma slutsats;
markberedning ger ökad klimatnytta eftersom trädtill­växten ökar utan att markkolet minskar nämnvärt.

Men det är svårt att slå hål på den gamla myten att markberedning är negativt för klimatet. Monika förtydligar att forskningsresultaten är relevanta för mineraljordar och för de markberedningsmetoder som används i Sverige i dagsläget. Hon betonar också att markberedningens klimatnytta behöver vägas mot andra hänsyn i skogsbruket.

– Markberedning kan uppfattas som estetiskt problematisk, ge negativ påverkan på natur­ och kultur­värden och minska förekomsten av lav i renskötselområden, så följ Skogsstyrelsen råd.

Påverkan på svampsamhället

Projektgruppen undersökte också hur markberedning och gödsling i
det föregående beståndet påverkar svampsamhällena knappt två decennier
efter att ett bestånd markberetts och planterats. Det är en viktig fråga eftersom
mykorrhizasvampar spelar en central roll för trädens näringsupptag och skogens
kolbalans.

– Sammanfattningsvis visar resultaten att kvävegödsling i det föregående beståndet och markberedning inte ger några tydliga långvariga effekter varken på markens kolförråd eller svamp­samhällena, säger Monika.

Samtidigt konstaterar hon att slut­avverkning i sig innebär en stor förändring
för markens svampar.

– Mykorrhizan försvinner vid slut­avverkning och svampsamhället får börja
om. Men sjutton år efter mark beredning och plantering kan vi konstatera att
varken markberedning eller gödsling i det tidigare beståndet gav några
större effekter på svampsamhällets återhämtning efter slutavverkning.

Text; Malin von Essen Foto; Skogforsk